Baby kurs

I går kväll stod jag med bankande hjärta och såg ner på mina såriga fingrar medans jag skar och bröt kycklingkorvar i små ätbara bitar.

Det var bara att inse.. Vår nya familjemedlem är officiellt här!

Mina händer är såriga av de piraya liknande tänder som uttrycker så många saker, vänskap, lek, ömhet, ilska eller bara helt vanligt "jag vill ha".. Trots att jag ser att "uttrycken" av dessa sylar blir färre och färre kan jag inte låta bli att längta tills de faller av. Både dessa "klumpiga uttryck" och baby tänderna!

Vi är på väg till hundkurs, den första valpkursen.

Jag har gått valpkurs förr med andra hundar och vet hur bra det är. Nyttigt att höra andras åsikter om hunden, bra att få tips och råd, tryggt med hjälpande handen och framförallt, bra för valpen med social träning, vanlig träning och lek.

Det hade dock snöat hela dagen, ett lager av 20-30 cm pudersnö låg som ett vitt täcke över alltsammans och jag började undra om han skulle orka, skulle ha tålamod.

Tålamod är inte alltid bebisars starkaste sida.

Han orkade...på centimetern när. Men låt oss inte hoppa händelserna i förväg.

Vägen dit, gick rätt bra så när som på att han stretade åt fel håll i ungefär 50 meter.

Kopplet och han är inte vänner ännu, har bara känt varandra i en vecka drygt!

Sen möter vi stans suraste "hunddam" som genast sätter en förskrämd Luke på plats och jag börjar undra över om han fick ett trauma redan där.

Nonsens!! Fem minuter senare kastar han sig över alla valparna på kursen och leker av hjärtans lust, leker och leker och leker... och vaddå?

Matte? Kommando?

Njjjeeeee, tror inte det. Själv känner jag mig som en fullblodsidiot där jag står och hoppar, visslar, tjoar, berömmer, snackar och beter mig inför en hund som inte ens erkänner min existens.

Till saken hör till... Han är i minsta laget. Ca en månad för liten men vår mycket duktiga instruktör upplyste om att en flatcoated måste tränas i tid annars tar de kommandot och blir spattiga!

Vad har jag gett mig in på?

Behöver jag säga att det gick påsar med kycklingkorv?

Då, mitt i träningen sätter sig Luke förnöjt ner och... RRRAAAAAAAPPPP!

Man blir mätt av kycklingkorv, om man är van torrfoder. Jag misströstar.

Ny viktig info - en flatcoated retriver är aldrig mätt! Nytt godis = nytt intresse... nästan.

Min jakt på svarta hårbollar fortsätter.

Så paddlar vi hemåt genom snön... Luke testar varenda infart på vår väg hem.

"Bor vi häääärrrr kanske?" Bedjande...

HA, got you! Payback! Din tur att be.

Nej, så illa är det inte. Vi har åtta gånger kvar och en ny annan kurs i April.

Jag skall ha pli på min hund, inte tvärtom.

Vad som hände med terroristen?? Han stupade på hallgolvet och vaknade till först på morgonsidan på allvar. Då kycklingkorven måste ut...

HA en god helg! KRAM