Utrustningens rike!

Nedkrupen på butikens golv snör jag långsamt skridskorna och fascineras över deras fina material, deras stoppning, färger och mjukhet.

Jag minns en annan förälder, nedkrupen på samma sätt men i en annan sportaffär i en annan tid - min pappa.

Den gången det begav sig då var jag bra mycket äldre än dottern är idag och jag fick mina första nya skridskor, ett par vita konståkningsskridskor.

Dessa fick jag efter otalet begagnade, inköpta på diverse bytesdagar och till högst varierande kvalité. Min mor och far tyckte nämligen att skridskor var dyra, speciellt i förhållande till antalet gånger per år man använder dem. Det var de också den gången, dyra.

Nu kostar skridskor ingenting nästintill. De tillverkas i Kina, som det mesta annat.

Har tusen och en färger, former, stoppning, skenor, ja, tom skridskor som man kan göra tre-fyra olika storlekar av.

Det blir ett par vita med lila mönster på och dottern är mer än nöjd.

Henne mamma fascinerad av att den gamla skrönan i huvudet är död - skridskor kostar inte skjortan... längre.

Mycket handlar om utrustning i mitt huvud just nu.

Valpen kommer imorgon! Grindarna till trappen är inhandlade, liksom hundmaten är beställd, skålarna, halsbandet, kopplet, godiset, leksakerna, filten osv.

Det jag vet saknas är hundbajspåsar, akut godiset och hundburen.

Mmm, det var familjens andra stora dilemma igår. Att välja en säker hundbur som passar både hund och bil samt helst lämnar något kvar till oss andra, där bak i bagaget.

Vi m ätte, klämde, kände, läste broschyrer och mätt igen. Lite klokare kanske...

Men fortsatt "burlösa" är vi, i vart fall tills vidare.

Innan dottern går till skolan idag packar vi som vanligt ryggsäcken och igen, all utrustning.

Jag bar inte med mig mina pennor förrän jag började på gymnasiet. De låg i bänken.

Idag har barnet, i vart fall här, en plastlåda som tjänar som förvaring och ingen kommer på tanken att lägga pennorna där. Då är de ju borta direkt.

Mobilen - skall vara laddad var dag. Att lyssna på musik på vägen till skolan är a och o.

Då kommer också lurarna till, utan lurar ingen musik.

Matpakken - också norskt fenomen. Vad skulle du lägga i till näringsrik matsäck till dina barn varje dag? Helst något som de uppskattar också.

Böcker, extra vantar, denna dag - skridskorna, hjälmen, extra mössa, regnbyxor (jodå, det spöregnar ute) samt hennes handvärmare.

Du vet, en sån där som man klickar på så blir det varm i vanten, fickan eller vart man nu har den. En sån som måste kokas för att "återställas"..

Till slut är hon ute genom dörren och jag drar ett långt pppppuuuuuuuhhhh av lättnad.

Tycker du det är konstigt att jag har huvudet fullt med utrustning?

Ha en bra dag!