Den lilla royalisten i mig!

För tio år sedan, just idag, satt jag i soffan med tårarna rinnande ner för mina kinder.
En man förklarade sin kärlek till sin hustru, sin just nyblivna hustru och han sade det som ingen annan man i hans ställning någonsin uttryckt det. Han sa:
"Mette-Marit, det gnistrar i din själ!" och "Jag älskar dig".
Ingen blivande monark hade någonsin så öppet visat känslor... Faktum är att hela talet är lika vackert!

De hade slitit för att få varandra... Hon, en ensamstående mor med ett förflutet, han, kronprins av ett helt land. Allt hade de att vinna, allt hade de att förlora men de fattade varandras händer, bestämde sig och rakryggade gick de vägen fram tills dess att världen tvingades se dem.
Hon bad om ursäkt offentligt för sitt liv och Norge tog ett val - alla har rätt till ett förflutet!

Sedan dess har hon växt, vår vackra kronprinsessa och tillsammans har de skapat ett nytt synsätt, ett kärleksfullt sätt och deras valspråk är att göra de osynliga/mindre synliga synliga.
Jag ser på dem som framtidens kungapar..Den nya tidens energi.
De tjänar! De har ingen förväntning om att tjänas MEN de ser också till att fylla på i varandra, i kärleken, i familjen. Gott så! Precis såsom det skall vara..

När Norge sedan får sorg kliver de fram, med samma kärlek, samma omsorg.
De påminner oss om att hatet inte fyller något syfte...
Jag vill vara den första att gratulera dem idag på deras 10 år som gifta!
Och gissa VEM som önskat att hon hade haft biljetter till Domkyrkan idag trots att jag hade en fantastisk dag alldeles på egen hand?
Jodå, de, dvs vårt blivande kungapar delade ut biljetter till denna sammankomst bland oss vanliga dödliga. Jag fick veta det för sent..

Istället säger jag: HURRA, HURRA, HURRA!
Måtte ni få många fina år tillsammans! Det gnistrar i själen på er båda!