Tankar i min hääärliga dusch!

Vi har världens bästa duschar i vårt hus!
Tro mig, jag är dusch fetischist och efter otaliga prövningar på mina resor runt i världen så anser jag mig kvalificerad att fastslå detta faktum.
Det är ingen dyrbar "steam sauna" dusch apparat" vi har hemma, nej, det är en helt vanlig standard dusch.

Det kommer dock rikligt med vatten ur den, ingen snåldusch med andra ord. Avskyr snålduschar och alla dessa "vattensparande" sakerna. Jag står i duschen för njutningen skull.
Ville jag bara bli ren, ja, då räcker det med en kaffekopp att katt tvätta sig i men jag vill njuta!
Pluset är - jag tänker bra i duschen! Redan pappa retade mig som barn och påstod att jag får mera blod till hjärnan i den varma duschen och därför flödar idéerna.
Allteftersom åren tickat har jag börjat tro att han har rätt..

Nu stod jag i duschen och njöt extra mycket. En vecka i Dalarna, hårt arbete på stugan och lånade duschar.. I stugan finns nämligen inget rinnande vatten alls ännu.
Det var detta jag stod och funderade över.
Maken och jag har tagit hand om ytterväggarna på hus och uthus, 93 liter av såkallad "Roslagsmahogny" dvs lika delar av tjära, rödsprit och linolja. Trädet fullkomligt drack blandningen, uttörstat efter år utan behandling.
Pappa har helt enkelt inte orkat, inte velat, inte haft råd...

Han har lämnat ett arv till mig, sitt barn och till sina barnbarn i form av detta hus. Här har det en gång funnits en kärlek till livet, till framtiden.. Det ligger i väggarna.
Sen kom besvikelserna, sorgen och ensamheten och då tog allt det andra slut. Det är rätt uppenbart.
När jag står här i duschen filosoferar jag över livet... Vad han lämnade efter sig.
Vad vi vill göra med det? Hur mycket av vår omtanke och kärlek vill vi investera?
Hur mycket vill vi vara där? Varför?

För mig är det dubbelt...Jag saknar vissa saker med min gamla hemort likaväl som jag avskyr andra saker. Jag ser båda sidor av kronan och de alternerar med att vara mest framträdande.
Huset har vi. Jag skall förvalta och förbättra och sen bestämma mig för vad jag tycker.
Låta lite vatten rinna under bron, precis såsom blodet rinner till i mitt huvud.
Under tiden funderar jag också över mitt arv - vad vill jag lämna efter mig?

Men det blir nästa steg.. Kanske nya tankar i duschen för en annan dag...
Världens bästa tankeplats!