lördag 14 mars 2009

En ensam hund i själen


"Alla har vi väl en ensam och övergiven hund som tjuter och skäller i själen.
Det får vi leva med, stå emot så gott det går för livet kan väl knappast levas utan att vi då och då måste må dåligt!
Men när hunden hänger sig fast vid vår själsliga strupe, när oron och rädslan och ångersten virar in vårt livsmod och vår glädje med taggtråd, vad händer då?

Och ännu en sak, världen ter sig idag nog så fasanafull.
Ändå är det den enda vi har, den vi måste hantera, påverka och förändra. Vad händer om vi inte gör det?
Vad händer när ångersten behärskar oss, när den har blivit starkare än vår förmåga att vara starkare än oron? Vad händer då?? " Henning Mankell.

Som Fru Dysterkvist klappar jag denna morgon på din ensamma "själshund" och önskar dig trots detta en god helg med många smaskiga "ben" att gnaga på!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar