Namnge sin längtan.

"Jag har verkligen inte tid att sitta på din sängkant och titta på när du sover!
Vad skulle det tjäna till? Du märker ju inte av det.." Så sa hon alltid, min mamma, när jag bönade och bad henne att stanna hos mig efter det att jag hade somnat.

Långt senare har jag insett att jag redan där namngav en del av min längtan, en längtan som följt mig genom livet.
Att veta att någon vakar över en när man sover, att det finns någon som man kan väcka precis när man vill och behöver.. Kanske handlar det i grund och botten om att inte vara ensam?
Jag vet inte riktigt eller kan inte precisera alla trådar just här.
Dock vet jag att jag tidigt sa att om det en dag dyker upp en man som säger till mig att jag kan sova för han finns där, vakar över mig när jag sover, ja, då är jag för evigt hans.

När han sen dök upp, han som faktiskt nästan sa exakt de orden dvs sov du, jag är vaken, jag är här! Ja, då trodde jag honom inte.. Det fanns något mellan orden som inte räckte till och jag tvingades inse att det handlade om så mycket mer än själva vakandet.
Det handlade om närvaro, om uppriktighet, egentligen vill jag skriva engelskans "commitment" då det har den rätta känslan för mig, blandningen av engagemang/närvaro..

Ändå fortsätter längtan att leva inom mig och idag har jag fångat den!
Jag vet vilka vänner jag kan väcka mitt i natten när jag behöver, jag vet att min man och min familj utan att tveka är där för mig när jag behöver och önskar. Behovet blir då inte lika "trängande", det är uppmärksammat, det är mött..

Idag möter jag ibland klienter som säger "Jag vet inte vem jag är, vad jag behöver, vad jag önskar mig. Jag har helt enkelt inte verktyg att namnge min längtan!"
Jag tror, inbillar mig att detta kan vara en väg in.. Att se på sina gamla käpphästar, all den längtan som man haft sedan liten.
I grund och botten tror jag alltid att teman är desamma genom livet, eftersom vi i grund och botten bär på samma konstitution genom livet. Teman bara ser olika ut, har lite olika intensitet, lite olika skiftningar och kompensationer. MEN det är där..
Jag gillar att se genom dessa "förklädnader" för det lär mig något om mig själv..

Min ursprungskänsla av att vara en "alien som längtar hem" ja, tom den blir mindre när jag förstår min längtan.. Marinera gärna vidare på den och ge mig din kommentar!