onsdag 19 januari 2011

En "process" tårta!


Terapeuter, psykologer, andligt intresserade och dylikt löst folk slänger sig ofta med termen
"processer" eller "du är i process", "Jag kan inte det för jag processar" mfl.
Det betyder i, den bästa av världar" att man/du har blivit medveten om något som du vill förändra eller inte är nöjd med och att du nu håller på att ändra detta.
Jag skriver "i den bästa av världar" för den sk "processen" är ibland också en ursäkt, något att gömma sig bakom, något som aldrig tar slut, något ogreppbart och mycket luddigt.
Jag ogillar ludd!!!

Tror ni att teknikerna på Volvo säger "Hmm, vi är mitt inne i en process med att ta fram en bättre prototyp för bromsarna. Men, tja, vi vet inte riktigt vart vi är så vi processar vidare".
Hur låter det i dina öron?? Lite märkligt, eller?
Det gör det för mig i vart fall!

Skall jag ta någons process på allvar så vill jag höra "upplägget".
Vad vill du? Vad såg du? Vart står du nu och vart skall du? Vilka verktyg skall ta dig dit?
Men framförallt, HUR mäter du att du lyckats? När är du framme i ditt tycke?
Alla dessa frågor behöver nämligen ett svar, om du har tänkt dig att orka igenom "processen"!
Javisst, det kan vara jättesvårt att formulera en slutpunkt men på ett ungefär!
Det bara måste gå... Annars blir det som att styra en jättetanker på en ocean utan bestämd hamn, man flyter bara vidare, drar i konstiga trådar och risken att gå vilse är jättestor.

Jag ser processen som en tårta.
I början är det mest kul, man känner sig uppåt, igång, redo, motiverad, det är mycket behagligt - såsom glasyren på kakan. Synligt, flashigt och smakar gott.
Så sjunker man in i mitten... Här finns massor av tunga grejor, tjocka lager, många smaker, många obehag och man vet inte vad som är upp och ned. I detta läget är det lätt att förlora sig själv och röra sig tillbaka emot glasyren istället för inåt, nedåt, på djupet.
Det är här frågorna behövs, bedömningen.
Vad är framsteg? Vad är inte? Vart skall jag nu? Vad vill jag?

Lyckas man paddla sig igenom detta lager så kommer man ned i botten, sockerkaksbotten (eller marängen), stabiliteten och det gottaste. Det fasta, det nya.
Här finns något att ankra i!
Processer i alla former är som all förändring, hårt, strukturerat arbete! Läääääänge...
Rom byggdes inte på en dag! Men det är det som är charmen.
Lycka till wherever you are!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar